Vem måste anmäla sig enligt lobbylagen?
Varje juridisk person och enskild näringsidkare som kontaktar riksdagsledamöter, statsråd eller deras medarbetare för att påverka ett ärende hos riksdagen eller regeringen är anmälningsskyldig. Skyldigheten gäller från 1 juli 2027, och anmälan lämnas till Kammarkollegiet. Vissa aktörer och typer av kontakter är undantagna.
Av Aifred AB · Publicerad · Uppdaterad
Vad är påverkanskommunikation?
Lagen ställer upp tre villkor som alla måste vara uppfyllda. Kontakten tas med en riksdagsledamot, ett statsråd eller en medarbetare till någon av dem. Syftet är att påverka beredningen eller beslutet i ett ärende hos riksdagen eller regeringen och att främja ett visst intresse eller utfall.
Även rådgivning räknas. Den som på uppdrag hjälper någon att genomföra eller förbereda sådana kontakter bedriver påverkanskommunikation enligt lagen. Det kan till exempel vara en byrå som förbereder en kund.
Kontakten räknas som organisationens när den som tar kontakten är företrädare eller anställd och agerar i den rollen. En medarbetares privata kontakter faller alltså utanför. Däremot räknas samma medarbetares kontakter för arbetsgivarens räkning.
Vilka personer räknas som mottagare?
Med politiska beslutsfattare avses riksdagsledamöter och statsråd. Till deras medarbetare räknas politiska sekreterare och andra som arbetar i riksdagens partigruppskanslier samt anställda i Riksdagsförvaltningen. Dit räknas också statssekreterare, politiskt sakkunniga och andra som arbetar eller har uppdrag i Regeringskansliet. Även särskilda utredare, ordförande och ledamöter i regeringens kommittéer samt sekreterare i utredningar omfattas. Lagen avgränsar mottagarna till dessa befattningar.
Kommunpolitiker, regionpolitiker och tjänstemän på andra förvaltningsmyndigheter än Regeringskansliet och Riksdagsförvaltningen finns inte med i uppräkningen. Lagen gäller ärenden hos riksdagen och regeringen, inte lokala beslut.
Källa: SFS 2026:1459, 2 §, 3 § (öppnas i ny flik); prop. 2025/26:258, s. 95, s. 177 (öppnas i ny flik)
Vem ska anmäla sig?
Skyldigheten gäller juridiska personer och enskilda näringsidkare som bedriver påverkanskommunikation. Till de juridiska personerna hör till exempel aktiebolag, föreningar och stiftelser, även konsultbyråer som drivs som bolag. För juridiska personer ställer lagen inget krav på att påverkan är huvudsysslan; undantaget för sådant som inte är huvudverksamhet gäller bara enskilda näringsidkare.
Kommunala och regionala bolag är inte undantagna bara för att ägaren är offentlig. Undantaget för det offentliga gäller myndigheter och offentligt styrda organ, men inte offentliga företag.
Aktörer som är undantagna
Skyldigheten gäller inte en myndighet som agerar inom sitt uppdrag. Detsamma gäller offentligt styrda organ som inte är offentliga företag. Andra stater, EU och mellanstatliga organisationer är undantagna inom internationellt samarbete eller vanliga diplomatiska relationer. Undantaget gäller också politiska partier med mandat eller partistöd och deras sidoorganisationer.
Enskilda näringsidkare är också undantagna om deras huvudsakliga verksamhet är något annat än omvärldsrelationer och kommunikation.
Kontakter som är undantagna
Fyra slags kontakter ligger utanför anmälningsskyldigheten. Det gäller sedvanliga kontakter i ett myndighetsärende och deltagande i en arbetsgrupp eller utredning som regeringen, Regeringskansliet, ett riksdagsutskott eller riksdagsstyrelsen har tillsatt, om deltagandet dokumenteras öppet. Det gäller också juridisk rådgivning som omfattas av tystnadsplikt för advokater och deras biträden. Detsamma gäller kontakter som, om de röjs, kan hota rikets säkerhet, allmän ordning och säkerhet eller någons liv och hälsa.
Dessutom behöver den som agerar på uppdrag av någon annan inte anmäla sig om uppdragsgivaren själv inte är anmälningsskyldig. Ett uppdrag från en myndighet eller ett parti med mandat gör alltså inte uppdragstagaren anmälningsskyldig för just det uppdraget.
När och hur ska anmälan göras?
Anmälan lämnas till Kammarkollegiet senast 30 dagar efter att organisationen började bedriva påverkanskommunikation. Den som redan är verksam när lagen träder i kraft den 1 juli 2027 har längre tid: anmälan får lämnas in senast 60 dagar efter ikraftträdandet, alltså senast 30 augusti 2027, och behöver då inte ange startdatum.
Anmälan ska innehålla namn, organisationsnummer, kontaktuppgifter, verksamhetsområde med en allmän beskrivning samt startdatum för påverkanskommunikationen. Personnummer anges bara om organisationsnummer saknas. Anmälan lämnas elektroniskt och undertecknas med avancerad elektronisk underskrift av en behörig företrädare för den juridiska personen eller av den enskilda näringsidkaren själv. Kammarkollegiet får i enskilda fall besluta om undantag från kravet på elektronisk inlämning.
Efter anmälan registreras organisationen. Om uppgifterna ändras ska ändringen anmälas snarast. Den som inte längre är anmälningsskyldig kan begära avregistrering. Avregistreringen sker efter årets slut och först när redovisningen för året har lämnats in.
Källa: SFS 2026:1459, 6 §, 7 §, 12 §, Övergångsbestämmelse 2 (öppnas i ny flik)
Vad händer med uppgifterna, och vad händer om man missar anmälan?
Kammarkollegiet ska göra uppgifterna i anmälningar och redovisningar tillgängliga för allmänheten på sin webbplats. Myndigheten utövar också tillsyn och kan besluta de förelägganden som behövs. Ett föreläggande får förenas med vite. Det gäller dock inte när adressaten är en myndighet eller ett offentligt styrt organ, med undantag för offentliga företag. Ett vitesföreläggande kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol.
Källa: SFS 2026:1459, 13 §, 14 §, 16 §, 17 § (öppnas i ny flik)
Vanliga frågor
- Måste en kommun eller en region anmäla sig?
- Nej, inte när kommunen eller regionen agerar inom ramen för sitt uppdrag. Kommuner och regioner omfattas då av undantaget för det offentliga i 5 §. Kommunala och regionala bolag omfattas däremot inte av undantaget. De kan därför vara anmälningsskyldiga om de påverkar riksdagen eller regeringen. Lagen gäller dessutom bara ärenden hos riksdagen och regeringen, inte kommunala eller regionala beslut. (5 §, prop. s. 159, prop. s. 179)
- Räknas kontakt med en statlig myndighet som påverkanskommunikation?
- Andra förvaltningsmyndigheter än Regeringskansliet och Riksdagsförvaltningen finns inte bland de mottagare som lagen räknar upp, och sedvanliga kontakter i myndighetsärenden är uttryckligen undantagna. Regeringskansliet och Riksdagsförvaltningen ingår däremot: deras anställda är medarbetare till politiska beslutsfattare, så kontakter med dem kan räknas som påverkanskommunikation. (2 §, 3 §, 5 §, prop. s. 95)
- Vad gäller för en konsultbyrå som arbetar åt kunder?
- Byrån bedriver påverkanskommunikation både när den själv har kontakter och när den ger råd eller stöd åt kunden. Anmälningsskyldigheten bortfaller om uppdragsgivaren själv inte är anmälningsskyldig. Lagens övriga undantag gäller också, till exempel advokaters rådgivning under tystnadsplikt och enskilda näringsidkare med en annan huvudsaklig verksamhet. (2 §, 5 §)
- När ska en organisation som redan bedriver påverkansarbete vara anmäld?
- Senast 30 augusti 2027, det vill säga 60 dagar efter att lagen träder i kraft den 1 juli 2027. Den som börjar efter ikraftträdandet anmäler sig inom 30 dagar från start. (6 §, Övergångsbestämmelse 1, Övergångsbestämmelse 2)
Läs vidare
Källor
- Lag (2026:1459) om insyn i kommunikation med syfte att påverka politiska beslut, Riksdagen (SFS) (öppnas i ny flik)
- Proposition 2025/26:258 Ökad insyn i politiska processer (PDF), Regeringskansliet (öppnas i ny flik)
- Betänkande 2025/26:KU39, Riksdagen (öppnas i ny flik)
Senast granskad 27 oktober 2026.
Guiden är information, inte juridisk rådgivning, och bygger på lagtexten i SFS 2026:1459 (öppnas i ny flik) och på propositionen 2025/26:258 (öppnas i ny flik). Eventuella föreskrifter från Kammarkollegiet är inte kontrollerade eller beaktade. Lobbyregistret.se är en tjänst från Aifred AB och inte Kammarkollegiets register.