Lobbyregister i Sverige: så fungerar registret
Enligt lagen (2026:1459), som gäller från 1 juli 2027, registrerar Kammarkollegiet de organisationer som anmäler att de bedriver påverkanskommunikation. Organisationerna lämnar sedan redovisningar tre gånger per år. Uppgifterna görs tillgängliga för allmänheten på Kammarkollegiets webbplats.
Av Aifred AB · Publicerad · Uppdaterad
Kammarkollegiet registrerar, granskar och publicerar
Kammarkollegiet för det officiella registret. Myndigheten registrerar den som har anmält sig, utövar tillsyn över att lagen följs och gör uppgifterna tillgängliga för allmänheten.
Från när gäller registret?
Lagen träder i kraft den 1 juli 2027. Organisationer som redan då bedriver påverkanskommunikation får lämna sin anmälan senast 30 augusti 2027. De behöver inte uppge när påverkan började. Den som börjar senare ska anmäla sig senast 30 dagar efter den dag påverkanskommunikationen började.
Källa: SFS 2026:1459, 6 §, Övergångsbestämmelse 1, Övergångsbestämmelse 2 (öppnas i ny flik)
Vad som registreras
Registreringen bygger på fem uppgifter: organisationens namn, identifieringsnummer, kontaktuppgifter, verksamhetsområde och startdatum för påverkanskommunikationen. Om någon av uppgifterna ändras ska organisationen anmäla ändringen så snart som möjligt.
Vad som blir offentligt
Kammarkollegiet ska på sin webbplats publicera uppgifter ur anmälningar, anmälda ändringar och redovisningar. Där ska myndigheten också publicera beslut om förelägganden som har förenats med vite. Kammarkollegiet får dessutom publicera en invändning från den som en redovisad uppgift handlar om.
Tillsyn, föreläggande och vite
När det finns särskild anledning ska Kammarkollegiet utreda om en anmälan, en ändringsanmälan eller en redovisning inte har lämnats i tid eller innehåller bristfälliga eller felaktiga uppgifter. Myndigheten kan besluta de förelägganden som behövs, och ett föreläggande kan förenas med vite. Ett föreläggande mot en myndighet får inte förenas med vite, och detsamma gäller offentligt styrda organ som inte är offentliga företag.
Bara beslut om föreläggande med vite går att överklaga, och det sker till allmän förvaltningsdomstol. Övriga beslut enligt lagen kan inte överklagas.
Källa: SFS 2026:1459, 14 §, 15 §, 16 §, 17 § (öppnas i ny flik)
Avregistrering
Den som inte längre omfattas av anmälningsskyldigheten får anmäla detta. Registreringen tas då bort efter kalenderårets slut, men först när redovisningen för det året har lämnats in.
Vanliga frågor
- Vem kan läsa uppgifterna i registret?
- Allmänheten. Kammarkollegiet ska göra uppgifterna tillgängliga på sin webbplats. (13 §)
- Vad händer om en redovisning uteblir?
- Kammarkollegiet ska utreda saken när det finns särskild anledning och kan besluta förelägganden, som kan förenas med vite. (15 §, 16 §)
- Kan en organisation lämna registret?
- Ja, om den inte längre uppfyller kraven för anmälningsskyldighet. Avregistreringen sker efter årets utgång och när årets redovisning är inlämnad. (7 §)
Läs vidare
Källor
- Lag (2026:1459) om insyn i kommunikation med syfte att påverka politiska beslut, Riksdagen (SFS) (öppnas i ny flik)
- Proposition 2025/26:258 Ökad insyn i politiska processer (PDF), Regeringskansliet (öppnas i ny flik)
- Betänkande 2025/26:KU39, Riksdagen (öppnas i ny flik)
Senast granskad 28 oktober 2026.
Guiden är information, inte juridisk rådgivning, och bygger på lagtexten i SFS 2026:1459 (öppnas i ny flik) och på propositionen 2025/26:258 (öppnas i ny flik). Eventuella föreskrifter från Kammarkollegiet är inte kontrollerade eller beaktade. Lobbyregistret.se är en tjänst från Aifred AB och inte Kammarkollegiets register.